Dagens aktiviteter
Så försov man sig igen.
Gos-kissen inatt när jag läste. Han är nöjd så länge han får vara med! Helst i boken/det jag pysslar med...
En tisdagsmorgon.
Har just avklarat punkt 3, frukost (gammaldags, ekologisk filmjölk med nötter och frön, samt en kopp citron- och ingefärste med en tsk honung för halsen) och har börjat med punkt 4; att skriva upp mina mål med min träning och mina nya vanor överlag. Så inspirerande! Det jag skrev igår känns verkligen bra. Inte ens tänkt på det på länge, men tror minsann jag blivit kvitt min ätstörning! Äntligen, efter inte mindre än 10 år. Det måste vara därför det känns bra att gå in för ändringar i kost- och motionsvanor med hälsa som mål istället för ohälsa (svält, smalhet). Så himla skönt!
Vädret får gärna klarna upp lite snart, tills jag ska till stallet i alla fall! Ber åtminstone om uppehåll då.
Helgen som kommer (kommer bli braaa).
Helgen bjöd på både bra och dåligt.
I morse när jag skulle in till stan för att åka buss i två och en halv timme hem till mig igen, satt en vithårig farbror med långa ögonbryn vid busshållplatsen. Han började prata med mig, frågade om jag gick i skolan, och trodde att jag gick i gymnasiet. Det tar jag som en komplimang!, sa jag men berättade att jag går på universitetet i Karlstad. Sedan berättade han om sin tid på Lunds Universitet när han var ung. ("Man säger att det här ska vara den bästa tiden, men nej, tacka vet jag mina dagar nere i Lund!") Det var fint.
Nu ska jag gosa med min katt som har saknat mig, sedan sova och imorgon är det skola igen... Efterlängtat men nu när tiden väl är inne... Hade gärna varit ledig en vecka till. Minst.
Ganska sämst.
Sedan sist har pappa varit här och hälsat på ett par dagar, riktigt trevligt och vi tog det lugnt men hann ändå hitta på en massa skoj.
I fredags blev jag singel. Tyvärr. Kanske bäst. Det märks. Vi älskar varandra men ingen av oss klarar riktigt hur det är med allt just nu. Vi ska se om det blir nåt i framtiden, kanske. Förhoppningsvis. Vi behöver växa lite på varsitt håll. Igår gick vi på stan och köpte sedan med fika hem och sedan passade vi på att njuta av sista timmen som var kvar då vi kunde låtsas att allt bara var bra och som vanligt, ungefär, tills han for iväg till Skövde igen.
Idag hade vi omtenta på en tenta vi hade i våras. Gick verkligen jättebra, för en gångs skull. Känns som VG, till och med, på båda delarna jag gjorde. Den tredje delen hade jag VG på sen innan. På torsdag är det en omtenta till. En betydligt jobbigare. Men sedan är det helg och fest och nästa onsdag börjar skolan. Ska bli kul, faktiskt! Och jag längtar till hösten. September, ungefär. En fin månad, det där.
I eftermiddag, närmare bestämt om en timme, ska jag gå till frisören för första gången på ett år. Ska bli spännande. Ska nog klippa av en decimeter eller två. Förhoppningsvis göra något roligt, något fint. Lättskött.
Såja. Det var en liten uppdatering. Tillbaka till pluggandet igen. Hej.
Världens bästa häst & jag. Foto: Pappsen.
Hösten inuti.
Nåja. Nog med deppsnack för i kväll. Här är vad jag åt till kvällsmat (eller middag, ni som ska vara så korrekta) idag i alla fall:
Baconet var inte så bränt som det ser ut.. Helt perfekt knaperstekt bara.
Grå onsdag.
Idag är det riktigt ruggigt väder. Kallt, blåsigt och regnigt. Ikväll tänker jag stanna hemma när jag kommer hem från jobbet. Laga god mat, titta på dexter, mysa med Oliwer. Ska bli skönt.
Två jobbdagar kvar! Eller tre, med måndag.
Hjärnmos.
Sedan är det plugg. Pluggpluggplugg. Två omtentor innan skolan börjar igen. Vi får väl hoppas att jag kan plugga ordentligt då. Just nu är hjärnan mest mos (även om det inte är för att den är för mycket använd.. snarare tvärtom).
Hela kroppen och hela jag vill bara hem till sängen och ligga där ett par dagar. Sova.
Vad ska man säga? Demonen borta men spökar fortfarande.
Finns inga ord.. Jag visste att den här människan var mentalt instabil och psykiskt störd sedan länge, men att sänka sig till DEN nivån... Till och med jag är förvånad. Det säger ganska mycket.
Hoppas nu polisen gör sitt. SNÄLLA ge mig den tillbaka.
Helgen.
I lördags morse åkte jag och min käresta till hans nya boning strax utanför Skövde där han jobbar i försvaret. Var underbart väder hela helgen, soligt och jättevarmt. Ändå var vi inomhus nästan hela tiden. Han packade upp sina grejer och sedan hade vi en riktig myshelg i sängen. Såg en säsong av Dexter (som jag inte börjat se förrän nu, även om jag tänkt på det jättelänge) som är så otroligt bra! Vi hann dock inte med sista avsnittet på säsong 2, så det ska jag se ikväll. Annars frossade vi i mat och snask och jag bestämde att det fick vara mitt sista tillfälle att "synda", nu när jag bor själv och lagar min mat själv igen blir det mycket lättare. Plus att när man väl ätit onyttigheter tills man mår illa känner man ju oftast att man inte vill äta det där igen, på länge i alla fall. Bra det!
Utsikt från Ms rum i hans nya lägenhet.
Igår kväll kom jag tillbaka till Karlstad och hämtade två paket (från Bokus och Nelly) innan jag åkte bort till Ms mamma och hämtade mina sista grejer jag hade där, och Oliwer förstås. Gissa om han var glad att komma hem! Även om han har trivts där han varit sista vecka så märktes det vad skönt han tyckte det var att komma tillbaka. Han var så lugn och gosade i sängen hela kvällen (han får inte lov att vara i Ms säng.. kanske för att M är allergisk hehe). Synd bara att han nu är ensam hemma hela dagen när jag är på jobb.
Jag var också glad att vara hemma, nästan skönt att få vara ensam igen på ett sätt. Packade upp och städade på rummet också innan jag gick och lade mig, duktigt av mig! Skönt också att äntligen få sova i sin egen säng igen.
Tre månader.
Idag är förresten min och Ms tremånadersdag. Hm. Vi har haft lite olika planer inför ikväll men ingen av dem verkar bli av. Det blir antagligen att vi sitter hemma och äter mat och tittar på film antar jag. Som alla andra dagar. Fast ikväll blir den sista. Lite svårt att inse bara, vill nog inte tänka på det ens. Att den gångna månaden är det längsta vi kommer kunna vara tillsammans på ett år. Plötsligt sitter jag mitt i ett distansförhållande. Igen. Tycker inte om det, alls.
Världens finaste/bästa/gosigaste/gulligaste/underbaraste katt.
Avvänjningsdags.
Eftersom jag fortfarande är hos pojken min och självklart glömde ta med mig min usb-kabel till kameran dit, så har jag för tillfället bara lite halvgamla bilder från några veckor tillbaka eller mer. Men snart kommer de nya, när jag väl kommit ihåg... Hehe.
Detta är sista semesterveckan för hans del så i helgen bär det av tillbaka till P 4 (Skaraborgs regemente) och jag ska följa med ner, är det tänkt. Han och en kompis har nämligen skaffat egen lägenhet nu så att de slipper bo på logement längre. Nu kan de laga riktig mat (förut delade de på några microvågsugnar och en kokplatta... Hur lagar man mat för en soldat då?) och jag kan dessutom komma och hälsa på! Härligt. Så i helgen blir det lite fixande där innan jag åker tillbaka upp till mig.
Men jösses vad det kommer kännas konstigt, efter att ha kunnat ägna nästan all ledig tid åt varandra den senaste månaden, och helt plötsligt bara ses på helgerna. Inte ens varje, förmodligen... Blö. Nåja, då får jag plötsligt massor med tid över till annat också. Kan vara skönt det med.
Om mig.
Jag är duktig på att laga mat (och att äta).
Jag tycker inte om falska människor och tidiga morgnar.
Jag är jättedålig på att göra sånt jag egentligen borde.
Jag är inte speciellt bra på att hantera jobbiga situationer.
Jag är uppvuxen i Ystad, som jag tack och lov slipper nu.
Måndag morgon.
Spenderat helgen hos svärmor. Oliwer tyckte det var lite för mycket nytt i början, men han blev lugn och vande sig snabbare än jag vågat hoppats. Vi har tagit det lugnt mest hela helgen men ändå blev ju inget som jag hoppats. Nåja. Blir att gå hem och kolla läget i eftermiddag.
Nu sitter jag på jobbet och har just ätit frukost - ett kokt ägg och två Finn Crisp med cream cheese. Mums! Till lunch har jag med mig en omelett med en skvätt grädde i, samt spenat, bacon och svamp. Till det har jag sallad och Keso.
Det irriterar mig dock lite att jag inte kunnat börja med mina kostförändringar som jag velat än. Blir lite svårt när man bor hos någon annan och jag har all min mat hemma hos mig. Då äter man vad som bjuds! Men det blir i alla fall inte mer än max en vecka till, och jag kan ju, som nu, äta rätt när jag kan.
Igår flyttade Fallino till ett annat bete och idag ska jag dit och kolla läget och rida en sväng. Tar med kameran också så om det inte regnar allt för mycket (som det gjort i princip hela helgen..) så blir det väl en del foton också.
Bomber och mordhot och sånt där.
Min kväll igår blev verkligen inte som planerat heller.. Jag som ville ha en lugn och skön kväll för mig själv, med Oliwer, hann bara komma inom dörren och inte ens packa upp maten jag handlat på vägen hem innan min ena rumskompis (lustigt nog han jag menade att jag hoppades jag skulle slippa igår när jag skrev att jag hoppades på att få vara ensam hemma..) hotar att "döda mig och min jävla katt"... wtf? Jag visste sedan länge att det är något allvarligt fel på honom, men seriöst. Först blev jag arg och förbannad bara, sedan gick jag och stängde in mig på mitt rum med min katt (som tack och lov fortfarande levde och verkade må bra i alla fall) och då tror jag att chocken infann sig lite. Började darra som ett asplöv och gjorde så i två timmar efteråt.
Ringde till polisen och anmälde (olaga hot, den tölpen får faktiskt någon gång sluta komma undan med allt sitt skit) och efter en stund kom de upp. Slutade med att efter förhör ville de skjutsa iväg mig någonstans (de kunde inte köra ut honom då han, damnit, fortfarande står på kontraktet även om jag ska ta över från och med nästa månad..) och när vi gick därifrån, jag med Oliwer i famnen, fortsatte han sina hotelser trots att poliserna hörde allt! Begåvad..? Nåja, det bar av till svärmor i alla fall och här är vi kvar nu, tillsammans med min pojkvän som kom hem från bion han tydligen var på igårkväll. Suck, dubbelsuck.
Nu får vi väl se vad som händer...
Fredag.
I eftermiddag när jag kommer hem ska jag nog lägga mig i sängen, gosa med Oliwer som varit ensam så mycket i veckan, läsa och sedan laga något gott (och fett) till middag. Låter kanske tråkigt i era öron men för mig känns det som lyx! Aah. Blir lugn och avslappnad inombords bara jag tänker på det. Hoppas bara jag är ensam hemma också... (Mer om det en annan gång)
Ett år senare.
Vi bor fortfarande kvar i Karlstad, Fallino och jag, men både han och jag har flyttat; jag till en stor fin fyra i centrum som jag delar med två andra; han till ett stall utanför Skattkärr. Utan travhästar överallt och i ett mysigt stall med jättegulliga människor och hästar (och hundar, katter, höns och kor). Fallino går på bete en kvarts gångväg från stallet just nu, med tre andra pojkar och även om han trivs bättre bland tjejer så funkar det hur bra som helst.
Jag pluggar numer Hälsa & Wellness vid universitetet och jag ska börja mitt andra år till hösten. Det är så himla intressant och jag känner att det här vill jag verkligen syssla med. Hjälpa människor att hitta vägen till bättre hälsa och välmående, med alla de vägar som finns. Många bäckar små...
Jag har äntligen skaffat mig en katt. Oliwer heter han, 4 år och korsning Russian blue och skogis (har jag för mig). Världens gosigaste, gulligaste och snällaste. Hans gamla familj hade skaffat sig en bebis och då var Oliwer inte längre i centrum, som han trivs bäst. Så han fick komma till mig.
Pojkvän har jag också hunnit skaffa mig. En soldat, faktiskt. Men en gentleman. Livet är med andra ord egentligen ganska bra för tillfället. Sommarjobbar och drar in lite pengar just nu.
Nya tag!
I alla fall. Nya tag! Ska se hur mycket jag kan få gjort och hur bra det blir, men det värsta som kan hända (och förmodligen kommer att hända) är att jag får U och får göra om hemtentan. Men hellre en om-hemtenta än en salstenta! Dessutom ska jag prata med min lärare och förklara mitt läge... Inte för att det förändrar någonting, men hon kanske förstår i alla fall, att det inte bara är som jag är lat eller obegåvad. Ibland går det bara inte.
Onsdag. Ont i huvudet.
Nej, för mycket svammel.
I alla fall. Kände mig konstig igår för jag kände mig så himla uppåt, så taggad! Till och med nästan såg fram emot att skriva tentan, ja ungefär tills jag fick den i handen, men ändå.
Men idag känner jag igen mig mer. Har börjat få den där känslan igen av att bara vara i vägen för allt och alla, att alla har det betydligt bättre utan mig. Så jag håller mig undan. Jag vill inte vara till besvär för någon.
Tur jag har Fallino i alla fall. Han uppskattar mitt sällskap. Alltid något!