Röda små och söta.
Tre månader.
Idag är förresten min och Ms tremånadersdag. Hm. Vi har haft lite olika planer inför ikväll men ingen av dem verkar bli av. Det blir antagligen att vi sitter hemma och äter mat och tittar på film antar jag. Som alla andra dagar. Fast ikväll blir den sista. Lite svårt att inse bara, vill nog inte tänka på det ens. Att den gångna månaden är det längsta vi kommer kunna vara tillsammans på ett år. Plötsligt sitter jag mitt i ett distansförhållande. Igen. Tycker inte om det, alls.
Världens finaste/bästa/gosigaste/gulligaste/underbaraste katt.
Fallinos nya bete.
Njutmetoden.
Mums, det var gårdagens kvällsmat. Hamburgare med ost och massa dressing, bacon och sallad. Stekte två hamburgare för att ha en med mig till jobbet idag.. Men råkade visst äta upp den också igår, hehe! Så blev sallad, bacon och keso till frukost (fast tänkte ju ha det som lunch). Gott gott! Och jag kan dessutom berätta att den där supergoda amerikanska dressingen från Kavli är helt okej att äta då det är enbart 5g kolhydrater/100g. Precis på gränsen för vad som är godkänt alltså! Och resten är i princip bara fett. Gött det! (Man kan ju faktiskt göra egen också annars.)
Nya böcker på ingång.
Föra veckan fick jag hem tre nya böcker till min samling. Sedan beställde jag en hög till. En del som verkar potentiellt bra, en del som jag redan har läst delar av men aldrig hela, antingen på egen hand eller vid mina litteraturstudier. Sedan återstår att se när jag kommer hinna läsa dem... Så långt tänkte jag nog inte! Dock var det så att jag för någon vecka sedan kände mig väldigt sugen på att läsa ett par kvällar, men så fann jag ingen i min egen bokhylla som jag kände något större sug efter att läsa. Därför kände jag att jag behövde tillökning.
Höstshopping.
Avvänjningsdags.
Eftersom jag fortfarande är hos pojken min och självklart glömde ta med mig min usb-kabel till kameran dit, så har jag för tillfället bara lite halvgamla bilder från några veckor tillbaka eller mer. Men snart kommer de nya, när jag väl kommit ihåg... Hehe.
Detta är sista semesterveckan för hans del så i helgen bär det av tillbaka till P 4 (Skaraborgs regemente) och jag ska följa med ner, är det tänkt. Han och en kompis har nämligen skaffat egen lägenhet nu så att de slipper bo på logement längre. Nu kan de laga riktig mat (förut delade de på några microvågsugnar och en kokplatta... Hur lagar man mat för en soldat då?) och jag kan dessutom komma och hälsa på! Härligt. Så i helgen blir det lite fixande där innan jag åker tillbaka upp till mig.
Men jösses vad det kommer kännas konstigt, efter att ha kunnat ägna nästan all ledig tid åt varandra den senaste månaden, och helt plötsligt bara ses på helgerna. Inte ens varje, förmodligen... Blö. Nåja, då får jag plötsligt massor med tid över till annat också. Kan vara skönt det med.
Om mig.
Jag är duktig på att laga mat (och att äta).
Jag tycker inte om falska människor och tidiga morgnar.
Jag är jättedålig på att göra sånt jag egentligen borde.
Jag är inte speciellt bra på att hantera jobbiga situationer.
Jag är uppvuxen i Ystad, som jag tack och lov slipper nu.
Måndag morgon.
Spenderat helgen hos svärmor. Oliwer tyckte det var lite för mycket nytt i början, men han blev lugn och vande sig snabbare än jag vågat hoppats. Vi har tagit det lugnt mest hela helgen men ändå blev ju inget som jag hoppats. Nåja. Blir att gå hem och kolla läget i eftermiddag.
Nu sitter jag på jobbet och har just ätit frukost - ett kokt ägg och två Finn Crisp med cream cheese. Mums! Till lunch har jag med mig en omelett med en skvätt grädde i, samt spenat, bacon och svamp. Till det har jag sallad och Keso.
Det irriterar mig dock lite att jag inte kunnat börja med mina kostförändringar som jag velat än. Blir lite svårt när man bor hos någon annan och jag har all min mat hemma hos mig. Då äter man vad som bjuds! Men det blir i alla fall inte mer än max en vecka till, och jag kan ju, som nu, äta rätt när jag kan.
Igår flyttade Fallino till ett annat bete och idag ska jag dit och kolla läget och rida en sväng. Tar med kameran också så om det inte regnar allt för mycket (som det gjort i princip hela helgen..) så blir det väl en del foton också.
Bomber och mordhot och sånt där.
Min kväll igår blev verkligen inte som planerat heller.. Jag som ville ha en lugn och skön kväll för mig själv, med Oliwer, hann bara komma inom dörren och inte ens packa upp maten jag handlat på vägen hem innan min ena rumskompis (lustigt nog han jag menade att jag hoppades jag skulle slippa igår när jag skrev att jag hoppades på att få vara ensam hemma..) hotar att "döda mig och min jävla katt"... wtf? Jag visste sedan länge att det är något allvarligt fel på honom, men seriöst. Först blev jag arg och förbannad bara, sedan gick jag och stängde in mig på mitt rum med min katt (som tack och lov fortfarande levde och verkade må bra i alla fall) och då tror jag att chocken infann sig lite. Började darra som ett asplöv och gjorde så i två timmar efteråt.
Ringde till polisen och anmälde (olaga hot, den tölpen får faktiskt någon gång sluta komma undan med allt sitt skit) och efter en stund kom de upp. Slutade med att efter förhör ville de skjutsa iväg mig någonstans (de kunde inte köra ut honom då han, damnit, fortfarande står på kontraktet även om jag ska ta över från och med nästa månad..) och när vi gick därifrån, jag med Oliwer i famnen, fortsatte han sina hotelser trots att poliserna hörde allt! Begåvad..? Nåja, det bar av till svärmor i alla fall och här är vi kvar nu, tillsammans med min pojkvän som kom hem från bion han tydligen var på igårkväll. Suck, dubbelsuck.
Nu får vi väl se vad som händer...
Fredag.
I eftermiddag när jag kommer hem ska jag nog lägga mig i sängen, gosa med Oliwer som varit ensam så mycket i veckan, läsa och sedan laga något gott (och fett) till middag. Låter kanske tråkigt i era öron men för mig känns det som lyx! Aah. Blir lugn och avslappnad inombords bara jag tänker på det. Hoppas bara jag är ensam hemma också... (Mer om det en annan gång)
Tänk rätt ät fett bli mätt.
Började häromdagen läsa Andreas (Kostdoktorn) Eenfeldts Matrevolutionen. Mycket intressant läsning, känns väldigt logiskt. Det känns ju när man tänker på det ganska självklart att man ska kunna äta naturligt fett? Det är ju sådan mat människan alltid levt på, och inga konstgjorda light-produkter och mängder av socker och andra tillsatser. Väldigt intressant att läsa om hela bluffmakeriet bakom fettskrämselpropagandan.
Metoden Low Carb, High Fat, LCHF, innebär alltså att man inte ska rädas fett men däremot undvika produkter med mycket socker och stärkelse. Snåla inte med smör och grädde, frossa i bacon och ägg! Låter bra det.
Jag har bestämt mig för att försöka mig på det här. Det som kan bli svårast är att jag älskar bröd, en grov macka är så himla gott. Dessutom känns det som att maten kan bli lite tråkig utan tillbehör som ris, pasta, couscous, potatis... Men man vänjer sig väl! Och det finns andra alternativ. Dessutom älskar jag sallad och har blivit ett stort fan av både spenat och broccoli, som jag hatade när jag var liten. Så kött, sallad och en god (fet) dressing, det låter inte helt fel! (Fast, ett liv utan chips...?)
Den här morgonen gjorde jag mig en omelett till frukost, stekt i mycket smör och med massor av spenat i. Roligare än så blev det inte då jag inte hunnit handla på en vecka och morgonen inte är den mest inspirerande av tider på dygnet. Gott var det!
Den här läckra bilden har jag lånat från peoquick.se och här har han en massa inspirerande, frestande bilder på LCHF mat.
Min vackra.
Ett år senare.
Vi bor fortfarande kvar i Karlstad, Fallino och jag, men både han och jag har flyttat; jag till en stor fin fyra i centrum som jag delar med två andra; han till ett stall utanför Skattkärr. Utan travhästar överallt och i ett mysigt stall med jättegulliga människor och hästar (och hundar, katter, höns och kor). Fallino går på bete en kvarts gångväg från stallet just nu, med tre andra pojkar och även om han trivs bättre bland tjejer så funkar det hur bra som helst.
Jag pluggar numer Hälsa & Wellness vid universitetet och jag ska börja mitt andra år till hösten. Det är så himla intressant och jag känner att det här vill jag verkligen syssla med. Hjälpa människor att hitta vägen till bättre hälsa och välmående, med alla de vägar som finns. Många bäckar små...
Jag har äntligen skaffat mig en katt. Oliwer heter han, 4 år och korsning Russian blue och skogis (har jag för mig). Världens gosigaste, gulligaste och snällaste. Hans gamla familj hade skaffat sig en bebis och då var Oliwer inte längre i centrum, som han trivs bäst. Så han fick komma till mig.
Pojkvän har jag också hunnit skaffa mig. En soldat, faktiskt. Men en gentleman. Livet är med andra ord egentligen ganska bra för tillfället. Sommarjobbar och drar in lite pengar just nu.
