Unforgiven.

I brist på roligare kanaler, då vi fortfarande inte kan se dem pga ljuvliga Bredbandsbolaget (måste ringa och göra en tredje felanmälan på två veckor.... bra att allt fungerar som det ska.) har jag nu börjat se på Ont blod (Unforgiven) som sänds på svt1 på söndagskvällar klockan 23.15. Tydligen är det bara tre avsnitt, och alltså bara ett kvar, men det är ganska bra och jag väntar med spänning på att få veta vad som verkligen hände för 15 år sedan.. Här finns i alla fall andra avsnittet att se på (fram till 2/10). En kort summering av miniseriens handling:

Ruth friges från fängelset efter att ha suttit inne i 15 år för ett polismord hon begick som 17-åring. Hon dras nu obevekligen till platser från det förgångna, till dem som hatar henne, och till systern hon övergav. För vissa är hennes skuld inte betald än på långa vägar, och hennes frigivning får drastiska konsekvenser för tre familjer.

Konstig översättning ändå... Ont blod? Unforgiven..? Hmm... Ont blod låter ju som att hon är en kallblodig mördare som bara väntar på att få slå till igen, och att det ligger i släkten. Det är ju dock just oförlåten hon är.

Hästmannen

Den fina fina dokumentären jag såg i förmiddags (som har sänts förut på svt också) var verkligen gripande. Mest för det visuella. Och så närheten med naturen och djuren och jag är så hemskt lättberörd vad gäller sådant. Den gamla mannen som gjorde allt på gammaldags vis, använde sina hästar till jordbruket, mjölkade korna för att få lite mjölk till gröten, vilket ju var mycket godare än vatten. När hästarna och korna var ute på bete. Förhållandet mellan honom och hans djur. Stig-Anders, som mannen vi följer heter, verkar vara en så genuint snäll och god människa som aldrig skulle göra en fluga förnär.
Mot slutet blev det hela ännu mer gripande, särskilt för mig som är så blödig. Jag kan säga att jag fällde en och annan tår.

"En djupt mänsklig naturdokumentär av den uppmärksammade filmaren och fotografen Peter Gerdehag i samarbete med redigeraren Tell Johansson.
Stig-Anders liv styrs av Vår Herre och en djupt rotad tradition. Han lever ensam på familjegården i Råskog i djupaste Småland, en bärare av gamla jordbruksmetoder som förkastats och sen länge glömts i granngårdarna.
Överallt på Stig-Anders gård finns det hästar, hästar som plöjer, hästar som betar med korna, hästar som drar timmer i skogen, den skog som han försöker hålla så prydlig som vore det en park och inte ett stycke natur.[...]" (läs mer)

Så ni som tycker om djur och natur och vackra vyer och allt sånt där - SE DEN! En fröjd för både ögat och hjärtat.

Här kan du se filmen. (SVT Play)
Här är hemsidan. (Härifrån har jag också lånat bilderna nedan - foto: Peter Gerdehag)


(500) Days of Summer

Jag får faktiskt ta och rekommendera den här filmen om ni inte redan sett den. Den är så hemskt fin. Vacker, men hjärtskärande. Bäst soundtrack också. Det är dock inte säkert att ni vill se den igen. Jag tror själv att jag väntar ett tag. Den är lite småjobbig om man har kärleksabstinens eller bara är väldigt romantisk eller känslig av sig. Vilket alltihop stämmer in på mig.

Nu följer en liten bildbomb. Bara för att det är omöjligt att välja.

"Boy meets girl. Boy falls in love. Girl doesn't."

Nördorama i P3

Förr lyssnade jag mycket på radio, men det blir inte av nu för tiden. Dock har jag sedan förra veckan börjat boka in söndagarna mellan 14 och 16.00 då mitt favoritprogram P3 Kultur börjat gå igen. Jag rekommenderar det verkligen! En stor dos humor, men även intressanta reportage och bra musik. (Det är alltså inte så seriöst och tråkigt som det låter på namnet! Haha) Det sänds alltså just i skrivande stund och idag handlar det om matkultur. Johanna Koljonen är toppen! Ville bara säga det. (Här är deras hemsida)