Jösses. Inget händer, massor händer. Typ på samma gång.
Förra veckan skrev vi utförlig kostdagbok som en del av en examinationsuppgift i höstens 7,5p Kost & Hälsa. Nyttigt! Men lite jobbigt ändå och skönt att det är "över". Funderar dock på att fortsätta, för min egen skull.

Har i alla fall fått mer motivation än någonsin till att komma igång med träningen igen. Nu kör vi! En anledning till att det känns så roligt och engagerande är att jag nu ser det mer som en utmaning, en nyttig grej för mig själv, min kropp och mitt sinne. Vet ju att man mår bra av det. Var med Katrin på gymmet idag (utnyttjade en sms-kampanj med en gratisträning) och där stannade vi i 2 timmar. Superkul! Helt underbart, faktiskt. Är jättepeppad nu!
Skillnaden mot förut är att förr ville jag träna för att bli smal, som ett uttryck för min ätstörning (som jag nu till sist har blivit av med?!). Men på grund av detta fick jag hundratals ångestattacker när jag var på gymmet; det enda som malde i mitt huvud när jag var där var att jag aldrig skulle bli smal igen, få kontrollen igen, att allt var meningslöst, att jag alltid skulle vara så tjock och äcklig som jag var (är..?!). Inga bra, peppande tankar precis.
Men nu vill jag träna för min egen skull, inte för att "bli smal/snygg". Blä för det! Jag vill bara må bra! Vill att kroppen ska må bra och bli starkare och att psyket ska få belöningar i form av endorfiner och allt vad det är man får vid fysisk aktivitet. Därför jag är så taggad nu! Wiie :D Haha är nog hög fortfarande efter kvällens träning..

Imorgon blir det ridning, långpromenad (runt Kroppkärrssjön, superfin runda på 9 km som man inte tänker på att den är lång ens) och på kvällen gymmet (då jag ska teckna nytt medlemskort!). Nu jäklar!!